J

Efter skolan drog jag Elin Naim & Simon till SATS och körde.. Jag känner i min kropp redan nu att jag kanske tog i lite för mycket, men men det är bara bra. Hellre de än för lite. Imorgon ska vi iväg och kolla på en folkhögskola, får se hur de blir. Det enda jag vet är att efter sommaren ska jag ha jobb och flytta hem ifrån. Imorgon är det fredag, och inga planer än så länge. Kanske blir en lugn helg, vem vet? Men nu ska jag gå och lägga mig när som helst. Är galet trött, puss


Trött tjej

Du ringde mig för en månad sen, mitt från ingenstans när du var på väg hem från en krog. Från början tänkte jag inte svara, men samtidigt kändes det som att det var meningen att svara. För jag hade så mycket att berätta för dig, som du inte hade hört på ett år. Vi pratade i flera timmar, öppnade oss om våra liv som vi alltid har gjort när vi har haft kontakt. Med dig känns det liksom inte konstigt, att berätta om saker. För du har alltid dom rätta svaren på mina frågor. Du är så klok, så smart som dom flesta inte är. Och det bästa är, det är att du är ärlig. När du frågade mig vem mitt hjärta dunkade för, så svarade jag det ärligt. Och det första du sa till mig var att jag förtjänar så mycket bättre. Du vart nästan arg för att jag inte tar hand om mig själv, och låter mig utnyttjas av såna människor..

Men trots alla bra egenskaper som du har, så förstår du inte riktigt en sak. Att jag behöver dig, som min vän. Som min allra bästavän som du var då på den tiden, vid samma läge som du var min pojkvän. Men även när det tog slut så fanns du alltid där för mig, jag kunde ringa dig mitt i natten i mina panikångest attacker och bara skrika och gråta och du pratade med mig tills allt kändes bättre igen. Du måste förstå en sak, varför jag ringer dig på fyllan. Varför jag bara gråter när jag hör din röst. För att du inte finns där längre, för att du inte kan hjälpa mig fram och visa mig vad som är rätt och vad som är fel. Jag behöver inte några psykologer för det, utan jag behöver dig. Jag behöver dig som alltid ger mig dom rätta svaren. Du känner mig bäst, för att du har känt mig nästan längst också. Snart har vi känt varandra i 4 år. Du var min första kärlek, och därför känner du mig på ett helt annat sätt än vad mina vänner gör.

Du vet vad som är bra för mig, och vad jag ska göra för val här i livet. Så du är alltså den enda som kan få mig att förstå varför jag ska släppa personen som jag älskar så det gör ont i hela kroppen. Trots att du var min första kärlek, och att jag aldrig kommer att glömma dig. Så är det inte dig mitt hjärta dunkar för idag utan det är för någon annan. Och jag trodde aldrig att något sånt kunde hända. Men jag behöver dig, mer än du någonsin kan ana

Heeeeeeejjjj aaaalllaaaaa minaaaa sööööta blooogggläsare = 16 st. HAHA! Idag, kom till skolan precis hel. Hade en as tråkig svenska lektion, efter det en annan as tråkig lektion. Efter det lunch, och den var god idag. Första gången på ett halv år typ, WOW! Efter det en annan lektion, gjorde ingenting och sen möblera vi om klass rummet. Eller dom andra fick möblera och jag peka vart de skulle stå. Det är så vi rullar haha! Efter skolan stack i till centrum, träffa krillepille som gick i våran klass förra året. Träffa Simon som träna. Och aa. Sen stack jag & Elin t mig, sen till Kista. Käka mat, yummi. Sen gick vi till Lord, och drack cola med Elin's papi och hans vänner. Efter det gick vi runt i centrum ett tag och bara snackade. Vi ska bli as snygga i sommar. Elin köper SATS kort imorgon, så de blir träning efter skolan. Torsdag äre imorgon också, sen blire helg efter den skoldagen. Alltid najs. Trött på livet idag är jag också, eller nej kanske inte. Var glad hela dagen.

Det är väl bra med honom. Det var svaret man fick. 'Det är väl bra med honom'. Det känns ju "skönt" att höra, att de är bra med honom. Bra med honom, utan mig. Men inte fick man frågan, hur är det med dig då efter allt? Jag skulle vilja skrika i den personens huvud hur mycket han fick mig att tro att han var den bra killen. Men det var han inte. I mer än ett halv år var det ett helvete för mig att vara med honom, för samtidigt som han fick mig att må bra så gjorde han mig så illa. Idag sitter jag, helt ensam. Ont i magen så fort jag hoppar av min buss i Sollentuna station för det finns en risk att se honom. Eller någon av hans vänner som påminner om honom. Jag mår så jävla dåligt pågrund av allt med honom. Men det är ingen som ser det. Jag vill gå vidare, det är en kamp varje dag. Och jag har kommit en god bit på vägen, varken ringer eller smsar honom längre.

Det finns dagar då jag verkligen undrar vad det är som jag saknar. För egentligen så finns det inget att sakna. Ska man sakna någon som skrek på en så fort man hade druckit en liten droppe, ska man behöva ljuga om att man inte har rökt, eller ska man verkligen behöva vara tyst om att man har varit med sina killkompisar? På nyårsafton var han så jävla full, så full så att JAG fick ta hand om HONOM. Och då har killen mage att säga till mig att inte röka? För att han "bestämmer" över mig? Och sen när jag hickar så skriker han åt mig att sluta hicka? Och då ska jag behöva "gömma" mig bakom min kompis? Fast det var jag som bar honom genom hela malmvägen, då jag satt med honom på busshålsplatsen och höll om honom när han skulle spy. Då jag låg med honom i en trappa, och såg till så att han inte däckade? Den kvällen var han som ett litet barn, ett litet barn som han hade kallat mig i ett halv års tid. För det var de han kallade mig, han sa att jag betedde mig som ett barn. Istället för att säga att han tyckte om mig så sa han: Ångest, sånt e livet, djupt in i dig (misstolka det inte, han menade inte så) & absolut. Det var dom orden som jag fick höra hela tiden?

Och endå så kan jag sitta och säga att jag saknar honom. Vad i helvete är det som jag saknar, jag förstår det inte? Jag saknar en som ville bestämma över mig, träffa mig när han hade tid. När han inte jobbade eller tränade, när det fanns en liten lucka åt mig. Den enda gången som jag kan minnas att han var snäll mot mig, det var på nyår. När vi gick iväg och snackade och han bad mig om ursäkt för vad han hade gjort. Men sen hörde han ändå inte av sig dagen efter? Efter en vecka fick jag höra av mig och fråga vad han ville med allt och då fick jag svaren om att han hade problem med sig själv som han var tvungen att fixa innan han kunde ge sig in i något. Och endå så sitter jag och gråter för en person som inte brydde sig ett skit om mig?! Jag är så jävla dum, blir så arg på mig själv. Men endå så älskar jag fortfarande den killen.

Killen brydde sig bara om mig när han inte fick mig, när jag var svårfångad och inte intresserad. Då krigade han för mig, då smsade han varje dag. Då sa han som där söta orden som sötnos, snyggning osv. Då frågade han mig hur jag mådde. Då ville han träffa mig hela tiden, och om vi inte hade träffats på någon vecka så var han i min skola bara för att få se mig lite snabbt. Men det är verkligen så med killar, dom bryr sig bara när man inte är intresserad. Dom gillar leken, att fånga det som är svårt. Det som är nästan omöjligt. Det tog mig 5 månader att erkänna mina känslor för honom, att faktiskt förstå att jag hade fastnat. Och efter det så ändrades aallt. Och den historian har jag redan dragit där uppe. Jag är dum i huvudet, vill bara spy på mig själv för att jag är kär i en idiot.

Kärleken gör en verkligen blind.

Vi är inte såna som i slutet får varann
But how can I move on when I'm still in love with you

Anonym om Blickar tillbaks på gamla dagar:
Du är så falsk. Du byter vänner som underkläder, du fattar aldrig när nån behandlar dig som en dörrmatta,
 och nu är amanda back on track igen?
Skäms du aldrig?

Svar:
Sånt här kan göra mig så jävla förbannad. För det första, VEM ÄR DU som kan sitta och kalla MIG falsk?! När du inte ens har stake till att skriva ditt eget namn? Och stå för dina åsikter. Och sen vad pratar du om, byter vänner som underkläder?! Mina närmaste vänner idag, det är Ronja och henne har jag känt sen jag började i 7an?! Elin har jag snart känt i två år?! Det är mina närmaste vänner, och dom har jag kännt riktigt länge. Sen har jag folk som jag umgås med också, men inte som en vardag. Jag har många tjejkompisar nu, det hade jag inte förr. Och jag umgås med folk som får mig att må bra, vad är det som är dåligt med det? Tillexempel som Gabriella Hellsten, hon kom från ingenstans och idag så har vi så jävla roligt när vi umgås? Jag är inte falsk för att jag umgås med mina vänner? Och de där med att jag byter vänner, haha det sämsta jag har hört!! Då måste ju du som påstår att jag byter vänner som du byter undekläder, ska man skratta eller gråta hur sällan byter du underkläder egentligen?! Haha

Och jag fattar verkligen när någon behandlar mig som en dörrmatta, dom personerna som har trampat ner på mig och betett sig som svin mot mig finns inte vid min sida idag. För dom har jag gett ett finger rakt upp i ansiktet och sagt till dom att aldrig höra av sig till mig längre. Och det har JAG valt. Och nej jag och Amanda är inte "back on track" igen. Men vi har blivit vänner, men vi umgås inte varje dag som vi gjorde förut. Och det är ganska bra faktiskt, för det har fått oss att föra oss närmre till varandra än förut. För förut var det väldigt mycket tjaffs, för att vi in princip satt ihop. Nu umgås vi kanske 1 gång i veckan, om ens det. Och då har vi så jävla roligt. Och jag skiter i vem du är som har dina åsikter. Jag lever mitt liv, har alltid gjort och kommer alltid göra.

Och jag kommer verkligen inte ta åt mig av det här, MEN jag kände verkligen att jag ville försvara mig med det här. För det där är inte sant. Ha en jäävligt bra dag, för det ska jag ha med min nya "trosa" Felicia Ramström. Också en tjej som jag ska slänga i tvätthögen imorgon -.- Hoppas vissa förstod ironin med det hela!


Jag och Amanda efter en bajen match <3

Ikväll vart det tjill framför Tvn hemma hos Zimone med lite people, men sen drog jag Ronja och Elin till Bro där Gabriella och Dina var. Men min vän mådde inte så bra så vi drog där ifrån nästan på direkten, lite synd men är sjukt trött idag också. Ska sova direkt när jag har skrivit färdigt det här inlägget. Jag är så trött på människor nu för tiden asså, ibland önska man bara att man kunde låsa in sig på sitt rum och stänga världen ute. Men då skulle jag väl hamna i en deprission också hah. Jag kan vara en liten bitch ibland, men det är sån jag är. Och det har vi människorna som har svikit mig att tacka för. Fuck you till er alla som tar mig som ett andra handsval. Hahaha bye

Godmorgon.. Inatt drömde jag att jag var gravid, helt sjukt. Det var så verkligt, och pappan fick inte reda på någon för att jag ville ta hand om det själv. Men då "anlitade" han sina vänner för att spinoera på mig och se om det var hans barn haha. Det är så konstigt för jag blir alltid så besviken varje gång jag vaknar och märker att det bara var en dröm när jag drömmer om att vara gravid. Det är så fint tycker jag, och jag vill ha en liten bebis! Men kanske inte just nu, vill bli 18 först haha..

Nu väntar jag på Elin, får se vad vi hittar på för nått. Vi hörs senare! Puss

Har läst igenom en hel blogg, om henne och hennes kille och alla deras problem och det fick mig att drömma mig helt bort. Till åren som vi hade tillsammans. Och vad jag mår dåligt nu, vad jag vill gråta precis just nu.

Kommer ihåg framför allt en gång när du fick reda på att jag hade haft sex med en annan, trots att vi inte var tillsamans vid just det tillfället. Så kommer jag verkligen ihåg när jag fick dom smsn, om vilken stor hora jag var. Och att du spydde av tanken om mig. Och jag kommer ihåg hur jag låg i fosterställning i min säng och bara grät. Men sen ringer telefonen 20 minuter senare, ditt namn stod på displayen och jag när jag svarar så hör jag bara dig gråta. Gråta så du knappt kan andas.. Ingen säger något på säket tio minuter, vi bara hör varandra kämpa efter luft. Ni vet när man gråter sådär mycket så man knappt kan andas? Tillslut så hör jag dig säga det, dom finaste tre orden som existerar. Jag älskar dig. Trots att jag inte var värd dom orden, så illa som jag hade gjort dig. Så älskade du mig, och det var det enda som betyde något..

Vi var.. Jag vet inte vad jag ska skriva. Men vad jag älskade dig, så mycket så det gjorde ont. Än idag kan jag gråta, gråta för att du inte är där längre. Och alla dom ställena som vi har varit på, gör lika ont så fort jag går där. Som den där lilla gräsplätten som finns när man går förbi min skola och upp mot där vi skulle möta mina vänner. När du lyfte upp mig i din famn och la dig ner i gräset och höll om mig och kysste mig gång på gång. Våra läppar, mina läppar har aldrig passat så bra med någon annan. Vi var perfekta tillsammans, vi lyste verkligen med varandra..

Idag är vardagen helt annorlunda, du lever ditt liv och jag mitt. Men utan varandra.

Igår var det som sagt fest i Alvik, hade kul. Vart inte full, skönt! Tog hand om mina vänner istället haha..

Ikväll ska vi till Näckrosen, och sitta där och tjilla med lite grabbar. Imorgon blir det 'bajenkvällen' med Amanda. Ska börja kröka kl 12 i haninge, de kommer bli galet. Drar dit med Philip och hans kompisar, får gratis biljetter av dom. Najs va? Nu ska jag snart röra mig mot tåget för att möta Anna, vi hörs och syns. Puss

Fredag, hade möte på morgonen med min lärare och pappa.. Det gick åt helvete, så trött på att folk ska lägga sig i mitt liv och säga vad jag ska göra och inte göra. De är mitt fucking val, inte erat. Som sagt så fyller jag 18 om mindre än ett halv år och då är jag rättare sagt vuxen, då har ni inget att säga till om längre. Så ni får mitt lång finger rätt upp i ansiktet, spyyr på er!

Ikväll blir de fest med dom bästa, ska bli så jävla kul.. Nu ska jag hoppa in i duschen, puuss!

Chacha bloggen.. Skolan idag va sååå boring, som vanligt. Men jag fick 12/14 på mitt prov, så de va duktigt! För er som inte redan vet det så lyckades jag ha sönder hela min iPhone igår, hela skärmen och baksidan är helt sprucken. Så den lämnades in idag, och nu har jag en liten fattig Nokia telefon. Men men, den får duga i 4 veckors tid. Saknar redan min fina telefon asså! Får fan ont i fingrarna av knappar, är så van vid touch. Smsar med hemlig just nu, och ska snart kolla på alla solsidan avsnitt som jag inte sett. Imorgon är de sista skoldagen innan lov, så najs. Har också varit en sån duktig dotter åt min mor, har hängt in tvätten, städat mitt rum och vikt tvätt. Men vi hörs, puss!

Vad ska man säga.. Läste precis Amanda's blogg, och hittade hennes text om oss tre tjejer. Vi som alltid satt ihop, vi som berättade allt för varandra, vi som alltid stod upp för varandra vad det än gällde. Det som var det bästa med oss det var att vi var så otroligt galna, vi levde livet fullt ut. Brydde oss inte om vad andra tyckte, om folk snackade skit så skrattade vi bara åt det. För vi visste att vi hade varandra. Kommer ihåg när vi köpte brun utan sol och bombade på varandra, hade rosa läppstift och sprang runt med våra midjekjolar och sa 'nej vi är inte alls fjortisar'. Fast när man kollar på bilderna idag så ser man inget annat än tre fjortisar haha. Eller när vi var i Båstad, sprang runt och sjöng till låten 'Love story med Taylor Swift'. På den tiden var ni mitt allt, mina allra bästavänner. Och våran tid kommer alltid att finnas i minnet. Det är klart det finns dagar som jag tänker tillbaka och undrar vad som gick så snett? Men jag vet att det inte finns några rätta ord för det, det finns nog ingen som egentligen vet varför vi bara inte umgås längre. För jag tror nog inte att vi har växt ifrån varandra, för vi alla tre är nog ungefär dom personerna idag som vi var då. Tror bara att vi inte förstod riktigt vart vi hade varandra och hur nära vi egentligen var. Lögner och allt tog över, förstörde och bröt oss samman. Det finns saker som jag aldrig kommer att kunna förlåta, även om det finns dagar som jag skulle vilja det. Ta upp telefonen och ringa ena tjejen och be henne förklara varför. Men samtidigt vill jag inte ha något svar längre. Jag och Amanda har kontakt nu, men inte med Elizabeth. Tror nog inte att någon av oss trodde att de skulle bli såhär, iallafall inte jag. Men hatet tog över, och falskheterna åt upp oss eller iallafall mig.
Trots att den här tiden ligger mig varm om hjärtat

Det är när man inte vill ändra på en person. När hans blick inte är intensiv som en passionerad kyss första gången man ser den men allt eftersom blir till den mest intensiva blick man någonsin vilat sina ögon på. När man i början ser honom och tänker att äsch, han är nog inte något för mig. Men efter ett tag sneglar på honom över ett middagsbord och inser att han är precis den jag vill ha. När kärlek växer sig större och går från ett litet frö till att bli en blomma med brister. Men jag tänker att det är nog då det är på riktigt. När det känns mer i magen för varje gång han rör ens kropp. Tänker på de förälskelser som börjar så snabbt sen dalar snabbare än en berg och dalbana på väg ner. Som små sockerkickar. Eller ett McDonaldsmål. Man är så jävla sugen så slänger man i sig maten och sen har man ätit färdigt, ser ner på resterna och tänker att vad var det där bra för. Medan riktig kärlek är mer som en trerätters. Hans händer som inte var något speciellt från början men idag är de finaste händerna man vet. Skämten blir roligare. Man vill mer. Det känns mer. Allt är mer och på riktigt. Man vill mer.

- Michaela Forni

Skolan var väl sådär, som alltid. Maten sög, som alltid. Imorgon har jag prov också, roligt! Eller? .. Efter skolan stack jag och Elin hem till mig och åt, såg att min fågelsbur var tom. Och pappa hade åkt och avliva henne, inte för att det är värsta husdjuret, men efter 8 år så är det klart de tar lite. En liten tår kom ju, vila i frid min fina! Vid 19.00 tiden drog jag ut och träffade Andreas, vi lallade bara runt. Pratade lite skit och skrattade så jävla mycket, det gör jag alltid med honom. Tack för att du alltid kan få mig att le, alltid! Gjorde mig också av med en person idag, som inte hade hunnit komma in i mitt liv än. Jag fick en såndär magkänsla av att jag kommer bli sårad igen. Så de är lika bra att droppa allt på en gång, för jag tänker inte låta mig själv såras igen. Och absolut inte om jag redan känner det på mig. Man har ju liten erfarenhet sen tidigare händelser, det är väl det enda positiva med att jag har blivit sårad förut? Nu ska jag smsa en annan mr. hemlig haha som inte ens mina vänner har en aning om. Oj oj bad girl. Vi hörs, puss

Godmorgon, såhär ser jag ut idag.
Min buss går om 13 minuter till skolan..
Hatar måndagar påriktigt, så mycket. Helt galet mycket
Hinner inte skriva mkt mer, vi hörs senare. Ciao puss puss puss