Försvinner det någonsin

Vad alkohol kan göra, dra fram alla dom där känslorna som finns långt där nere. Dom som man inte erkänner när man är spik nykter. Det fungerar liksom inte utan alkoholen. Jag vill inte erkänna det, varför ska jag erkänna? Det kommer endå inte ändra någonting. Du kommer aldrig bli min igen iallafall. Så då behöver jag väl inte erkänna mina känslor. För det förändrar inget. Även fast du ger mig dom där blickarna när ingen ser, exakt samma blickar som du gav mig förut. Du ser på mig med dom där stora fina ögonen. Och det där perfekta leendet. Men det kanske är jag som lurar mig själv, igen. För varför skulle du komma tillbaka till mig. När ingen kan släppa vårat förflutna, mitt förflutna som alla skriker ut. Du ställde upp för mig igår, tack för det iallafall. Det här dödar mig, jag är så osäker. Allt jag är säker på iallafall, det är att jag saknar dig. På vilket sätt har jag inte kommit på än, och allt det här vill jag bara säga till dig. Utan att du ska gå där ifrån

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0