Torsdag.
Filmen var KASS. Kolla inte på svinlängorna eller vadfan den nu hette. Efter filmen åkte jag hemma, spenderade tre timmar framför one tree hill, grät mig ur alla känslor till all olycklig kärlek som jag också går igenom nu. I natt drömde jag om dig, igen. Bara för att det är dags att släppa allt, då drömmer man. Då påminns man om allt hela tiden, precis som att det skulle vara lättare? Jag dör utan din kärlek, jag går bara mer och mer sönder. Men som sagt när allt känns som det inte kan bli värre, så kan det bara bli bättre. Jag ska väl enda ner till botten för att kunna ta mig upp igen. Du har varit min, sen i juli. Och nu är det januari. 6 månader har gått, ett halv år. Och nu är allt helt dött. Jag orkar inte. Idag ska jag bara ligga inne, tänka på allt som kunde varit bra. Och sen gå ut. 
