Ta tag i livet medans du kan
Har uppdaterat riktigt dåligt, jag vet. Och när jag väl har gjort det så har jag typ bara skrivit deprimerande saker. Inte ok, jag vet. Men måste faktiskt säga en sista sak innan vi lämnar det krossade hjärtat bakom oss. Igår såg jag honom igen, och vet ni vad? Det var första gången som jag inte grät för honom, det var första gången som jag inte gjorde mycket mer än att skratta åt honom och bara känna mig arg istället för ledsen. Och det var så skönt att kunna säga att jag inte bryr mig längre, eller jo jag bryr mig fortfarande. MEN jag börjar gå vidare, och det är så otroligt jävla skönt..
Idag har jag varit i skolan, dött lite där. Rudbeck = ångest. Efter skolan åt jag och Elin, eftersom att jag bara åt två tomat skivor till lunch. Tro mig de hade ni också gjort om ni såg maten som serverades idag. Senare åkte jag hem. Ska träffa henne snart igen. Och haha ni har ingen aning om vad som kommer att hända imorgon. Jag ska träffa mr.hemlig, en person som bara dök upp från ingenstans. Mer info får ni imorgon om honom. PUSS!
